Paulina Sandin

Första klass till L.A

Resan till LA har börjat fantastiskt. Eller början var iof ett psykedeliskt kaos där jag nästan missade flyget.. Jag tar det från början.

Klockan 10:00 ska våra mitt och tjejernas flyg avgå mot LA. Jag gillar att vara ute i god tid så när Jessica ber mig hämta henne vid gullmarsplan är det inte med jubel då jag vet att hon inte alls är lika stressad som jag. Men hon ska få känna på stress hon också lite senare. Hursomhelst lämnar jag man, barn och hem kvartisju och åker mot gullmars. Strax innan söderledstunneln ringer Jessica som lovat att vara på plats 7:10, och meddelar att hennes man inte kan ge henne skjuts eftersom svärfar tillika barnvakten är sen. Hon måste därmed beställa taxi och ta sig ut till Arlanda för egen maskin.

Svänger i sista sekunden av mot E4:an istället för city och hamnar såklart i morgontrafiken. Det hade jag förvisso räknat med men det spelar ingen roll när man har ett flyg att passa. När jag befinner mig norr om stan och lugnet börjar infinna sig sms:ar Jessica i vår tråd till Malin att hon bör åka med sin taxi nu eftersom det är rejält med trafik ut från stan.
7 minuter senare ringer mobilen och det är Jessica som frustar i någon form att panikattack. Malin får inte tag på någon ledig taxi,!!!,! Alltså vaaa? Vad sa du, är det enda jag får fram? Klockan är nu 8:00 och Malin har inte ens åkt hemifrån. Tillsammans börjar vi ringa olika taxibolag men mina tankar är snarare vad jag och Jessica ska göra första dygnet i LA med Malins sambo utan Malin.. Stackars Malin!!
Jag tänker även att åka med dethär gänget är tamejfan mer stressigt och påfrestande än att åka med 4 barn på charter. Jag ifrågasätter dessutom hur min älskade vän med historiken att ha missat två flyg och ha nära missat ett flyg är funtad när hon inte förbeställt en taxijävel.

Några minuter senare får jag veta att hon iallafall är påväg och själv närmar jag mig Arlanda. Svänger av mot Beta långtidsparkering och checkar in genom porten. Strax efter 8:00 är klockan och med ovisshet om Malin kommer hinna ut i tid och en full nervösblåsa snurrar jag inne på Beta och letar en ledig p-plats. Kändes som en evighet men tillslut finner jag en plats och rullar iväg mot bussen.

Möter upp Jessica som är i upplösningstillstånd. Tänk att även den människan kan bli stressad.. På varsitt håll checkar vi in bagage eftersom jag flyger med Norweigen och dom med SAS. Malin anländer precis när jag är klar, utan plånbok och läppglans men med sitt pass och biljett och det får faktiskt  räknas till det viktigaste just idag.

Vi hejar men går sedan till varsin ände av terminalen. Min säkerhetskontroll är sinnessjuk lång och jag är inte inne vid avgångshallarna fören 9:00. Handlar förnödenheter i taxfree och en bok på pocketshop samt en nackkudde inför flygresan. Nu är klockan 9:30 och jag måste även få i mig frukost så jag ställer mig i kön för smörgåsar. Även denna kö sniglar sig fram och i högtalaren hör jag någon om mitt flyg mot LosAngeles men tänker att de säkert bara börjat boarda vilket ger mig ytterligare tid för att inhandla frukost.

Betalar och skyndar mot gaten. Möts av flygpersonal som hälsar mig att jag har haft väldig tur. Boardingen stänger NU!!! Oops .. Med en minuts marginal hann jag gå ombord. Väl ombord går jag mot min plats -25F. Det är ett fullbokat flyg och på min stol sitter en ung man. Jag frågar honom om han möjligtvis sitter fel men han tar upp sin biljett och där står det 25F. Nervöst rusar jag bak till flygvärdinnorna som ser chockade ut när jag förklarar att min plats är upptagen. 3 minuter senare är jag uppgraderad till första klass. Jag älskar att få en upptagen plats. Kan vara det bästa som har hänt mig sedan jag bokade LA resan i måndags eller t o m bättre.. Jag har rest som en gudinna. Att ligga ner med fotstöd gör att jag aldrig mer kommer kunna åka ekonomiklass, ever again. Att jag suttit bredvid en man som inte sagt ett ljud till mig på över 10 Tim spelar absolut ingen roll. Han är antingen stenrik och superkänd och ser mig som avskum eller så är han väldigt blyg. Jag har i varje fall knappt vågat tugga på mina snacks för att han varit så tyst. Märkligt ändå att vi liksom inte hejar med tanke på att vi praktiskt taget sovit ihop..
När planet landat och vi skulle gå av sa jag på knackig engelska, Nice meeting you, varpå mannen tittade förvånad på mig och sa- förlåt vad sa du?

Nu är vi framme i huset i Hollowood Hills. Det är helt fantastiskt och ena badrummet är på riktigt större än vårt vardagsrum hemma. Helt sjukt.

Mer bilder kommer när jag samlat mig lite.

image image image image

Kram Paulina

Welcome to Hollywood

image

Jag svävar idag på små puderlätta, rosa, sockersöta- små moln. Lyckan är så total att jag har svårt att greppa det. Men på torsdag flyger jag till L.A med Malin och Jessica. Eller med och med, deras flyg var fullt så jag bokade ett annat men båda flighterna avgår i stort sett samma tid och som småbarnsmamma har jag inget emot att sitta helt tyst i 12 timmar.  Det är liksom värdsligt när det betyder en vecka i Hollywood Hills tillsammans med underbara personer.

Resan betyder så oerhört mycket, främst att vår trio består. Vet på riktigt inte om jag hade pallat att höra talas om denna resa från någon av dom, alltså någonsin vilket hade kunnat bli ett problem i sig då det är just sådannahär resor man pratar om under gemensamma middagar. ”Kommer ni ihåg i Hollywood när vi nästan körde över Brad och Angelina med bilen hahaha eller det var som när vi var i LA och Tom Cruise hängde med på dendär efterfesten och blabla””” Jag hade kräkts av avund. Nu kommer detta natuligtvis inte ske, åtminstone inte efterfesten med Tompa men ändå. Men om det skulle varit så att jag bara hade missat träning med Jessica eller skönt poolhäng i villan med Malin hade jag dött. Men nu slipper jag det. Jag ska med och är så fantastiskt lycklig.

Jag är väldans tacksam också, mitt jobb har gett mig ledigt och min man ger mig möjligheten att åka med så kort varsel och att mina föräldrar ställer upp och tar barnen några dagar där det behövs.

Alltså TACK!!

image

//Paulina

Ett äkta ur&skur barn

Personalen på dotterns förskola är fantastiska. Vi är så otroligt olika jag och dom. Varje dag arbetar dom med något som för mig skulle vara nära på min värsta mardröm.

Inte nog med att dom på ett otroligt pedagogiskt vis tar hand om snoriga, högljudda barn under deras värsta trotsiga år, personalen på dotterns förskola gör detta till stor del utomhus!! I deras ögon är regn inte ett hinder för att undersöka daggmaskar på gården eller vad som sker med sanden när den blivit våt och äcklig. Att äta frukost i kylig morgondagg är absolut inga konstigheter. Bara man klär på sig efter väder!!

Jag ser allt detta helt annorlunda. Regnar det tex, ser jag till att stanna inne och att hämta ett barn som varit ute i regn och lekt i en sandlåda är nästinintill plågeri, för det finns inte många saker som är hemskare än blöt och sandig galonbyxa på en obstinat 3 åring.

Att äta apelsin och äpple ute under hösten ger mig rysningar- kalla små kladdiga händer och så lite snorig näsa på det. Jag skulle överleva 3 timmar- max, bland 25 kladdiga, skrikande barn och om det skulle regna kan jag garanterat halvera den tiden till 1,5 timme.

Eftersom jag är som jag är blir det inte så mycket skog, natur och dåliga väder eller stanna upp på en väg och utforska myror som bär på något tyngre än deras egen kroppsvikt. Det är därför det är så himla bra att Nomi får allt detta genom sitt ur&skur dagis.

Men man ska kanske börja ifrågasätta om hur väl detta koncept passar 3 åringen? Gårdagens outfit enligt nedan.

image

I prinsessklänning och glittriga ballerinaskor  entrade vi dagisgården kl 7:15. Blicken från andra föräldrar jag mötte är svår att läsa av. När dom lägger huvudet på sne tänker dom då- oj oj hur tänkte Nomis mamma nu , är hon dumihuvet eller är det av medlidande för att dom faktiskt förstår fajten som utspelat sig hemma gällande dagens klädval en halvtimme tidigare.

Överräckte min lilla prinsessa (diva) till fröken och sa- här har du ett äkta ur&skur barn. Ha en trevlig dag.

Finns det prinsessdagis? Kanske ska starta ett?

/ Paulina